Vad är antropologi?

Det är ingen ovanlighet att antropologer bemöts med frågorna “vad är det för något?” eller “vad blir man av att studera det där?”. Det är naturliga frågor som jag har gjort ett försök att besvara nedan.

 

Ordets betydelse

Ordet antropologi betyder logi = studien om och antropos = människan. Alltså studien om människan. Jag är socialantropolog, vilket därmed innebär studien av människan i sociala sammanhang. Socialantropologi är en samhällsvetenskap men även en beteendevetenskap. Det innebär att man som socialantropolog studerar hur människan beter sig i samhället och vad det är som gör att människan beter sig på ett visst sätt. Socialantropologer är inte unika med detta, utan det gör även andra samhälls- och beteendevetare så som sociologer, ekonomer, psykologer och statsvetare.

 

Antropologin som vetenskap

Vad som skiljer antropologin från de övriga är framförallt den antropologiska metoden, som till skillnad från andra vetenskaper är uteslutande kvalitativ och därmed ofta ojämförbar. Inom antropologin pratar man ofta om att antropologens viktigaste forskningsredskap är antropologen själv. Detta är både till antropologins fördel och nackdel. En nackdel därför att antropologin kan ofta ses som snäv eller för att den misslyckas med att göra större slutsatser. En fördel därför att antropologen har ett närhetsperspektiv till individen som andra vetenskaper misslyckas med att fånga.

Närhetsperspektivet är vad som gör antropologin spännande. Genom den antropologiska metoden, som är kvalitativ, induktiv och deltagande, når antropologen bortom statistik och siffror, för att istället på ett djupare plan förstå lokala beteendemönster och för att finna perspektiv som andra vetenskaper ofta misslyckas med att se. Det innebär att antropologen arbetar ute bland människor i fält istället för att studera dem på avstånd. Man gör detta genom deltagande observation, samtalsmetodik och med hjälp av modern teknik, så som datorer och kamerautrustning. Antropologens uppgift är att samla data/information om ett fält/en plats för att därefter tolka den med hjälp av samhälls- och beteendevetenskaplig teori. Antropologin lämpar sig därför att undersöka lokala fält och för att skapa en ökad förståelse för dem. Man kan säga att antropologin finns för att fylla i behovet av att göra vetenskapligt förankrade kvalitativa undersökningar.

Antropologens fält har historiskt varit avlägsna platser och exotiska kulturer, men har de senaste decennierna utvecklats från att vara läran om det exotiska till att studera oss själva och vår närhet. Fortfarande reser antropologer utomlands för att utföra fältarbeten. Inte minst jag som i min masteruppsats Digital Dreams skriver om kommunikationsteknologins roll i anknytning till internmigration i nordöstra Indien.

 

Vad jobbar man som?

Det finns olika inriktningar inom antropologin men de flesta antropologer som söker sig utanför den akademiska jobbar oftast med PR och marknadsföring, biståndsutveckling för antingen offentliga myndigheter eller biståndsorganisationer, organisationsutveckling av företag, hälsofrågor, integration, stadsplanering och administrativa positioner. Det finns även de antropologer som driver egna företag där den antropologiska metoden ligger i centrum, så som Uppsalabaserade Inculture. I allmänhet riktar sig antropologin till jobb där förståelsen av människans beteende är viktig.

Kända antropologer är bl a Jim Yong Kim, chef för Världsbanken; Ashraf Ghani, president i Afghanistan; Paul Farmer, människorättsaktivist känd för sina insatser på Haiti och Kofi Annan, fd generalsekreterare i FN.